Precis om rubriken lyder så undrar jag varför inte Sverigedemokratiska röstare belyser alla fel nynazisterna gör ute i förorterna?

Det har ju varit stökigt på flera håll i landet senaste veckan, framförallt i Stockholms invandrartäta förorter. Ungdomar brände bilar,kastade sten och saboterade rent allmänt. Det är en blandning av flera olika nationaliteter som gör detta och jag tycker som dem flesta att det är oerhört onödigt. Jag kan däremot förstå varför det sker. Men det är en annan historia.

Det jag har stört mig på är hur Facebookgrupper, en del medier (avpixlat,realisten,friatider m.m) och framförallt Sverigedemokratiska väljare i allmänhet väljer att kasta skit på en sida av alla dessa förortskravaller. Jag har sett folk som har skrivit saker i stil med "skicka ut apjävlarna","jävla negrer som inte kan bete sig" och "man kanske skulle sola solarium och måla unibrown så att man kan våldta,råna,bränna bilar och ta bidrag helt utan bekymmer". 

Varför är det INGEN av alla dessa människor som skriver hur fel de 15-20 nynazister som helt oprovocerat sprang emot Based och hans kompisar när de stod utanför sina hus och snackade efter att under en hel natt varit ute och försökt stoppa kravallerna? Eller det 60-talet högerextremister som natten till idag (26/5-13) som drev runt i förorterna och väsnades,trakasserade folk som inte såg "svenska" ut och var allmänt sviniga? 

Nationell.nu skriver på sin hemsida att det ska ha varit mellan 400-500 nynazister (eller som de kallar dem "nationalister") som drog ut på Stockholms gator för att "städa upp". Nationell.nu skriver även nu hur "kaxiga invandrarligister fick stryk" och att "invandrarpöbeln blev nedslagen". Hemsidan sitter även och skryter över hur de har brytit benet och spöat andra "invandrarligister.". 

Vad är nationell.nu för tidning då? En tidning som kallar Hitler för "tidernas godaste människa" och "den störste frihetskämpare världens någonsin har skådat". Förutom det gjorde de även ett stort reportage om honom för att fira hans födelsedag.

För att återgå till rubrik så undrar jag varför inte Sverigedemokrater och andra s.k "invandringskritiska" INTE förstorar upp detta och skriver hur äckligt dessa människor beter sig? Jag tycker detta är ännu värre då dessa är ute efter att skada. De som startade kravallerna var missnöjda med polisens agerande,den ökande segregationen i samhället och nedläggningar av diverse fritidsgårdar och andra föreningar. Medan nynazisterna var ute efter en sak; att slåss och enligt dem själva "rensa upp". Det är ännu värre tycker jag. 

Att bekämpa mindre bra fysiska aktioner med våld löser inte situationen. Den förvärrar den. Men nazister är väl inte direkt kända för att vara duktiga debattörer. Där munnen och argumenten tar slut, ja där tar nävarna vid. 

Så för att avrunda. Varför belyser inte rasisterna dessa handlingar? Jag ska berätta min teori.
Jag tror att de tycker att det nynazisterna gör är legitimerat. Just för att de är "svenskar" och inte det de kallar "babbar". Det är alltså helt okej att kritisera,hata och använda kravallerna för att sprida sin populistiska propaganda när det är folk med annan etnisk härkomst som gör något, men när det sedan är ens egna små gullegrisar som ger sig ut på gatorna med svastikor, rakade skallar, bombarjackor och kängor är det helt plötsligt en annan femma? Hyckleri kallar jag det. 

/Dennis 

Här nedanför kommer ett mycket,mycket bra inlägg som jag fick inskickat av en klok tjej vid namn Emma Eklund. Besök gärna Emmas blogg också då detta bara är ett gästinlägg.http://eeklund.blogspot.co.uk

Här följer inlägget:

Dom senaste dagarna har jag sett klippen flimra förbi på datorskärmen, hört historierna på Facebook och i andra sociala medier. Husby är på allas läppar, och åsikterna haglar. 

Till de svenska poliser och brandmän som hederligt går emot kravallerna och försöker stoppa det som händer - jag tänker på er i all heder, men någonstans inom mig känner jag också en förståelse för de som i ren desperation helt plötsligt tar upp en sten, beredda att kasta. Man kan anse att det som sker i Husby är vansinne - och till viss del så är det ju faktiskt det. Det är klart att det är så fruktansvärt fel att det ska gå så långt, och det är klart att jag ryser i hela kroppen när jag läser om brandmannen som fruktade sitt liv när han fick en sten kastad mot sitt huvud. Men det ryser också i min kropp när jag ser siffrorna, statistiken, Husby i siffror är ingen rolig historia. Arbetslösheten är hög, utbildningsnivån är låg. Kanske är det inget att bli förvånad över - men jag blir det ändå. Hur kan det vara såhär, i Sverige 2013?

Mitt älskade Sverige. Landet jag växt upp i, slitit ut mina skor i. Landet jag lärt mig sjunga Astrid Lindgrens alla sånger i, landet där jag träffade min första stora kärlek. Landet som gett mig så mycket vackert - och som kanske framförallt gett mig den självklara tydliga bilden av allas lika värde. Jag minns den trygga känslan i magen när vår lärare i första klass berättade för oss om hur viktigt det var att alla skulle känna sig välkomna här. Jag minns att jag tänkte, att så var Sverige, att det var sant.

I kommentarsfälten på facebook får man en annan inblick. "Ut med packet! Skicka hem apjävlarna! Vi vill inte ha hit dom!" och jag ryser, igen. Historieintresserad som jag är, blickar jag försiktigt ned på mitt senaste nummer av "allt om Historia" och frågar mig själv - vad är meningen med allt det här dravlet, meningen med att till exempel läsa historia, analysera den och ifrågasätta den, om vi uppenbarligen inte lär oss av den? Vi borde veta, av historien, att om människor inte inkluderas på allvar i ett samhälle, om människor inte får känna att de hör till, så blir det problem. Och kanske, framförallt, borde vi inte ha lärt oss, att det inte är ett logiskt resonemang att dela upp i "vi" och "dom"? För inte är det bara efternamn från mellanöstern eller Afrika man kan hitta ute i kravallerna. Inte heller är det bara vad man skulle kunna kalla "etniska svenskar" - nej, det enda man kan säga, är att alla i kravallerna, är människor. Och det är människor som fått nog.

Vi frågar oss själva hur det kan hända, så även jag, men mitt i allt vill jag stanna upp och fråga - hur kunde det inte hända? Vi kanske inte alltid ser det, men tonlägena runt om oss, dom hårdnar. Blickarna har blivit kallare. Sveriges politiska klimat känns darrigt, ostabilt, och det är med gråten i halsen jag ser Kent Ekeroth från Sverigedemokraterna heja på sina anhängare när dom går emot "de som inte hör hemma här". Jag tänker på Kents uppväxt, jag undrar om den var lycklig, som min. Jag hoppas att den var det, för jag hoppas nämligen att han en dag kommer kunna öppna ögonen, och vilja ge andra det som han en gång fick.

Jag önskar mig annorlunda siffror, Sverige. Jag önskar mig ett Husby där det satsas, där siffrorna för antalet unga som väljer att studera vidare kommer att höjas - lika väl som jag önskar mig det i mitt eget län, Värmland. Jag önskar mig ett Husby som efter dessa kravaller, faktiskt får erfara skillnad och förbättring, så att allt detta inte har varit förgäves. Det kan vara över imorgon, eller om flera veckor, men oavsett vad, så hoppas jag att när det väl går över, så kommer den äkta svenskheten fram.

För vad är den äkta svenskheten? Det är solidaritet. Kärlek. Omtanke. Viljan att förbättra, förmågan att se världen i grått - inte bara i svart eller vitt. Det Sverige jag mötte som barn var inte ett Sverige där människor pratade om att "skicka ut packet". Det gör så ont i mig att se hur lätt det är att få människor att tro att den riktiga svenskheten handlar om att skylla på någons etniska bakgrund, handlar om att "bevara de blonda och blåögda" när det i själva verket handlar om att se djupare. Fokus borde inte ligga på VILKA som finns i kravallerna. Fokuset borde ligga på VARFÖR dom finns där.

Mitt älskade Sverige, mitt sagoland, med kalla vintrar och varma somrar, smultron på ett strå och barfota fötter i gruset - jag önskar dig så många fler invånare. Jag önskar att fler barn, oavsett hudfärg eller religion, ska få nyttja en högkvalitativ utbildning i vårt land, och att den utbildningen ska hålla samma standard oavsett om man är bosatt på Lidingö eller i lilla Sunne, där jag kommer från. Jag önskar mig ett Sverige där vi, innan kravallerna hinner bryta ut, kan stoppa dem. Jag förstår att i nuläget är kanske det bästa man kan göra att skicka fler och åter fler poliser till Husby, men efteråt - vad händer då?

Låt inte Husby händelserna bli en möjlighet för kalla politiska vindar att vinna fler och åter fler röster. Det är i extrema fall som detta, den svenske medborgaren får chansen att visa vad äkta svenskhet är. Och det är inte hat, ej heller våld eller att fnysa åt den som inte hunnit eller haft möjlighet att utbilda sig. Det är inte att neka en arbetssökande, på grund av ett visst efternamn eller utseende.

För en gångs skull, hoppas jag att dessa händelser går till historien som något vi lär oss av. För när jag står där, en dag i framtiden, med min egna son eller dotter, så vill jag kunna säga "här, en gång, när jag var ung, var det väldigt mycket bråk. Jättemycket faktiskt. Men det blev bra igen, och man började lyssna på varandra istället. För i det här landet, här är alla lika mycket värda. På riktigt."

Med lite drygt 1 år kvar till valet 2014 är Sverigedemokraterna ett parti som (om man ska tro dom senaste väljarbarometrarna) har gått uppt som en sol och ned som en pannkaka. Sverigedemokraterna nådde en kulmen med runt 10% av svenska folkets röster och är nu nere på 6,6% enligt Expressen. Detta tapp har skett på enbart ett par månader. Jag tror inte det är en tillfällighet, faktiskt. 

Sverigedemokraterna är ett parti som har bestämt en grupp som man ska vända emot folket. En grupp man kan skylla alla brister i samhället på, men framförallt har de propagerat för att vända svenska folket emot en specifik religion. Det har under senare åren haglat av olika antimuslimska facebooksidor där bl.a förbjudning av moskéer och "den allmänna ryck en burka-dagen" är två av de många exemplen jag har sett att det har propagerats om. Det är nog skrämmande att det finns några (SD) som vill strida emot en av Sveriges grundlagar. Det är ännu mer skrämmande att de var på väg att lyckas övertyga folk om att det var den rätta vägen under ett tag. Nämligen lagen om religionsfrihet. Alla ska ha precis samma rätt att uttöva sin religion. Det är väldigt osvenskt att gå emot det. Det är att ifrågasätta allas lika rättigheter som människa. Vilket vi i Sverige har jobbat hårt för att inte göra. Tänk på det, SD.

Sverigedemokraterna är ett parti som försöker tvinga folk till att utesluta en svagare grupp i samhället bara för att en annan också behöver hjälp. Om man t.ex tar SDs valfilm från 2010. Pensionsstopp eller invandringsstopp? Enligt mig är det irrelevant. Inget vardera. Sverige har resurer och vi ska hjälpa så långt vi kan. Det fungerar inte att hjälpa på plats, rädslan och förtrycket finns fortfarande kvar där. Man kan inte tvätta bort förtryck som vissa grupper har fått utstå i tusentals år genom att slå upp nödtält på plats. Man måste få bort folket där i sådan stor mån som man bara kan. Extremisterna är de farliga, inte dem civila som enbart vill jobba,se sina barn växa upp och leva. Precis som du vill. Man ska även alltid bära med sig i sinnet att extremisterna utgör en extrem minoritet av alla religioner. 


Anyway..Jag ska inte spåra ur helt. Jag är bara på skrivarhumör. Jag tror att Sverigedemokraternas tapp på senare tid främst beror på att alltfler människor engagerar sig i att motverka SD. På massor av olika sätt. Jag har sett torgmöten,bloggar,facebooksidor,twitterkrigare och demonstrationståg mot Sverigedemokraterna. Detta har trappats upp ännu mer på senare tid och det poppar upp nya, växande sidor hela tiden som uppdaterar med information om SDs riktiga framsida på daglig basis. Det är bra. Riktigt bra. För det är precis det folk behöver få se, och det är det som har lyfts fram alldeles för lite. Man har gett SD,avpixlat,realisten och fria tider fritt spelrum i princip överallt under åratal. De leverar ingen riktig bild om hur Sverigedemokraterna är. Den är för smutsig för det. Därför tycker jag inte att det är någon tillfällighet att SD tappar när folk med sunda åsikter lyfter fram vilka chauvinistiska,rasistiska,järnrörssvingande, homofobiska kräk de faktiskt är. 

/ Dennis

Hej! 

Det här är tänkt att vara "Vi som börjar tröttna på alla inskränkta Sverigedemokrater"s bloggplats. Här är det tänkt att jag ska skriva små krönikor,lägga upp fakta om Sverigedemokraternas urusla politik och ventilera andra tankar kring detta. 

Vi finns som sagt på Facebook där vi började i september 2012. På 2 dagar nådde vi 500 gillningar och idag har vi ca 1,600 följare. Det har varit många roliga och intressanta diskussioner på denna sida och jag försöker i huvudsak att dela diverse skandalistiska länkar om SD. Då och då bryter jag upp med lite humoristisk satir. Det är även så jag har tänkt att denna blogg ska se ut. Jag hoppas på att kunna vara en intressant skribent som ska kunna locka både nya och gamla läsare. 

Dennis